Nu är jag redo att blogga igen efter några väldigt tuffa dagar med kattfamiljen, men först… ett catfightfoto
Dag 26 (måndag 7 november)
Allt var lugnt på morgonen när jag var uppe vid familjen, men när jag gick upp igen vid lunch var det blodiga kräkspölar på golvet från mamma Lavie. Jag blev givetvis jätterädd och ringde runt till både veterinärer och olika personer på Kattstödet.
Både Evidensia och GSK hade knökfullt och kunde inte hitta någon lucka att klämma in oss i. Distriktsveterinärerna i Roma hade också fullt men sa att vi skulle komma dit vid 14 ändå. De sa att det skulle bli väntetid och att kattungarna därmed var
tvungna att följa med då de inte kan vara utan Lavie några längre stunder. Vi fick komma in i ett litet extrarum snabbt. Det togs blodprover på Lavie och hon fick även dropp. Proverna såg i det stora hela mycket bra ut, men Lavie har tappat
i vikt sen ungarna kom och veterinären sa att "de håller på att äta upp sin mamma". Hon är så liten så fem ungar som kräver föda tär på hennes lilla kropp. Troligen har hon varit undernärd under graviditeten också; vi vet inte riktigt
då hon inkom till Kattstödet dagen innan förlossningen.
Lavie gömde sig under ett lakan under större delen av besöket. Det är bra att ha ett lakan med sig vid veterinären då många katter känner sig tryggare om de kan gömma sig. Likaså kan man ha lakanet över buren i bilen, då det brukar kunna ha en lugnande
effekt.
Veterinären sa att kattungarna genast måste sluta amma så Lavie får möjlighet att lägga på sig i vikt. Hon vägde bara 2,9 kg men bör väga 3,5 - 4 kg. Kattungarna har inte börjat äta fast föda än så veterinären gav oss ett fat med kittenmousse
och sa att vi skulle försöka mata dem på en gång. Vi fick stoppa in små mumsbitar i munnen på dem och det blev så klart väldigt kladdigt. Lavie var utanför buren p.g.a sitt dropp men var märkbart hungrig och försökte få tag i matbacken
med tassen genom gallret.
Efter fyra timmar kunde vi äntligen åka hemåt igen. Vi stannade vid Kattstödet och hämtade en body som Lavie ska ha så kattungarna inte kommer åt att dia. Som ni säkert förstår är mamman och ungarna jätteledsna och jag känner mig som tidernas största
skitstövel. Jag önskar att man kunde förklara för katterna varför man gör som man gör.
Jag kämpade hela kvällen med att få i kattungarna mousse och modersmjölksersättning. Lavie fick bara äta väldigt lite - men ofta. Så kommer det vara de första dagarna så hennes mage inte protesterar igen. Hon får inte heller äta torrfoder just nu; utan
bara kattungemat som är extra näringsrik.
Dag 27 (tisdagen den 8 november)
Allt kändes så himla svårt och övermäktigt. Jag orkade bara rensa lådan och fortsätta kämpa med att få i kattungarna mat, vilket verkligen inte var lätt. Tack och lov var syster Sofi ledig och kom förbi och hjälpte mig att städa rummet. Lite senare
kom Mina förbi och så hjälptes vi åt att tvinga katterna att äta mousse och sakta men säkert började de inse att det inte var så tokigt ändå. Vid det här laget var de säkert rejält hungriga, för hur jag än kämpat med modersmjölksersättning och mousse
hade de inte fått i sig de mängder de är vana med.
Dag 28 (onsdagen den 9 november)
Idag har en kattunge till fått sitt namn, en av tjejerna. Hon ska heta Mirakel. Det är hon som inte har en vit ring runt svansen som heter Mirakel. Hon har även börjat spinna, liksom en av sina bröder (den svarta med lite vitt i ansiktet). Deras små spinnande
är så gulliga, tyvärr har jag inte lyckats få det på film.
Nu ikväll var killen med vit svanstipp väldigt lös i magen, jag hoppas verkligen det är något som snabbt går över, då han verkade ha det jobbigt. Mamma Lavie var nedstämd ikväll och låg mest på golvet i sin röda body. Den grå bodyn har jag tvättat.
Lavie fick vara utan body en stund och ge ungarna lite di, då veterinären sa att det var okej en gång per dag ungefär. Jag gav dem först mousse, så en av tjejerna blev proppmätt och ville inte amma utan hellre följa efter mig i rummet när jag
skulle städa. Lavie fick kalla på henne flera gånger innan hon till slut anslöt sig.
När de snuttat ett tag fick kattungarna vara i sin hage med tak, så Lavie kunde få fortsätta vara utan body en stund till. De går inte på låda än och jag tänkte att de nog inte skulle hinna bli nödiga den lilla stund jag tänkte lämna dem ensamma
i rummet. BIG MISTAKE. Det var fullständig bajskatastrof i hagen när jag kom tillbaka, kattungarna hade även trampat omkring i moussen jag hade ställt ner så de var väldigt kladdiga. Mamma Lavie fick fullt upp att tvätta sina ungar medans jag fick
skrubba hagen i duschen. Den kommer inte användas igen förrän kattungarna går på lådan så jag kan ställa ner en sån också.
Tjejerna och Felix äter helt själva från fatet på golvet
Dag 29 (torsdagen den 10 november)
När jag kom in på morgonen så hade Lavie lyckats krångla sig ur sin body under natten och kattungarna låg och snuttade för fullt. Bodyn satt bara kvar nere vid höfterna, så det var fritt fram för mamman att bjuda in kattungarna på mjölkfest,
ni må tro att de myste allihopa 🥰 Katter alltså, de gör verkligen precis som de vill 😄
På eftermiddagen kom min syster och syskonbarn förbi, det var spännande tyckte kattungarna. Även Lavie tog det med ro, men höll sig under bordet.
När jag vägde Lavie idag visade vågen 3,5 kg, alltså 0,6 mer än i måndags. Jag trodde knappt att det var sant och var tvungen att göra en kontrollvägning med henne i famnen och mycket riktigt vägde hon 3,5 kg 🙌🏼
I måndags vägde hon 2,9 vilket var alldeles för lite och veterinären sa att hennes idealvikt är 3,5 till 4 kg.
De har så smått börjat intressera sig för leksaker, men mest går/springer de bara runt i rummet och kollar på allt som kommer i deras väg.
Stackars mamma Lavie, hon gillar verkligen inte bodyn.
Dag 30 (fredagen den 11 november)
Oj, vad kattungarna klättrar omkring nu :)
Dagens vikt
Felix: 606 gram (i går 593)
Mirakel: 515 gram (i går 497)
Svart kattunge med lite vitt på nosen: 565 gram (i går 528)
Randig med vit ring runt svansen: 502 gram (i går 486)
Svart kattunge med vit svanstipp: 518 gram (i går 494)
Lille gaphalsen åt själv från fatet, om än bara lite, men man måste hjälpa honom att komma igång genom att först fingermata och då skriker han som bara den, innan han känner smaken av moussen och kommer ihåg att han ju gillar den. Jag råkade btw ofrivilligt smaka
lite på moussen vid veterinären när jag skulle försöka "tvinga" igång en kattunge att äta och en liten mousseklump flög och hamnade i min mun istället 🤢
#iusedtobeveganbutnotanymore 🤪
I morse kontaktade jag veterinären för att höra lite närmare om hur jag ska gå vidare med Lavie och maten. Hon ska fortsätta äta kattungemousse då hon lagt på sig så bra (veterinären var riktigt impad över ökningen med 0,6 kg), men jag kan börja slussa
in torrisar, förutsatt att det är kattungetorrisar. De tycker att det är lite för tidigt för kattungarna att äta torrisar så Lavie får äta det när jag är i rummet och från bordet. Hon tycker dock att det är lite läskigt att hoppa upp på bordet
när hon har bodyn på sig. När torrisarna fasats in och under förutsättning att Lavies mage inte ballar ur så kan jag fasa in vanlig mjukmat också. Jag kommer nog blanda den vanliga mjukmaten med kattungemousse ett bra tag till, då det gjort underverk.
Vi får räkna med att Lavie behöver ha bodyn i 1,5 till 2 veckor till och sen kan jag ta av den och hoppas att mamman själv känner att kattungarna är så stora att de inte behöver dia så mycket, utan klarar sig med fast föda.
Dag 31 (lördagen den 12 november)
Den grå bodyn är nog bäst, den är lite krångligare att få på, men den röda kan Lavie ta av sig själv, åtminstone så pass att de hänger vid hennes höfter. Den grå är storlek XXS, de röda är nog XS eller S och därmed lite för stora.
Här tar Lavie en liten paus från både body och kattungar. De var så himla busiga och bråkiga så hon tog en timeout 😄
Jag tror att åtminstone tre av kattungarna kissar på lådan nu, kanske fyra. Men minst en kissar ännu utanför. Jag antar att de är lite små för att förstå grejen, de tvingades ju "växa upp" lite för snabbt, innan de egentligen var redo att börja äta fast
föda. Alla har fortfarande bajsat utanför lådan men i dag bajsade en av tjejerna på lådan, lilla Mirakel. Hon är så duktig ❤️
I dag/kväll har jag varit iväg på tjejträff med två andra från Kattstödet och träffat dessa snyggingar
Jag passade på att högläsa för Katten Janson (till vänster), medans de andra hämtade mat på Max. Ser ni vad jag läser? 😄
När jag kom hem fick kattfamiljen mat. Lille namnlösa "gaphalsen" började äta från fatet helt själv; jag behövde inte hjälpa till och fingermata först. Mamma Lavie fick jag däremot fingermata för hon låg i buren och vägrade först att komma ut. Men när
hon insåg hur gott det var med mat ändrade hon sig :)
Bästa leksaken - julgranen. Jisses vad de klättrar på den. Det är en av Kattstödets superduktiga volontärer som gjort den.
