linasskatter.blogg.se

I denna blogg kommer ni få följa mina älskade (s)katter och deras vardag.

Vecka 45

Kategori: Allmänt

 

Vet inte vad det är för fel med uppladdningen av foton men de blir konstiga och "utdragna". Har försökt ladda upp i olika storlekar men det hjälper inte så ni får ha överseende att fotona ser lite konstiga ut.

 

V. 45

Millie har varit ute en sväng varje dag sedan i fredags då hon var ute själv för första gången. I tisdags var första gången som hon var utanför vår lilla trädgård. Jag vet inte hur långt borta hon var, men utom synhåll för mig iallafall så jag var ordentligt nervklen när hon kom tillbaka igen. Hon var borta max 15 minuter men det räcker för att denna matte ska bli nervös :)

Lite senare samma dag var King och Millie ute igen. Eftersom det är så kallt nu så bestämde jag mig för att stänga altandörren för första gången när Millie var ute. Hon hann inte vara ute så länge och kom inte heller så långt, hon slog följe med King bort till grinden, sen skrämde något henne och hon kom farandes som ett skott mot den stängda dörren. Jag hann inte öppna innan hon var framme så när hon såg att dörren var stängd tvärvände hon och sprang in under våra utemöbler. Jag fick locka fram henne med en leksak. Jag vet inte vad som skrämde henne, det kan ha varit någon granne eller vad som helst. Hon är ännu rädd av sig och väldigt tillbakadragen när det gäller andra människor så jag hoppas hon inte går bort för långt från vår gård ifall hon blir skrämd och panikspringer iväg åt fel håll och irrar bort sig. Denna eviga oro som det innebär att vara matte är inte att leka med, nej. =P

Jag köpte i veckan ett promenadband (som Millie är väldigt intresserad av medans King håller sig lite på sin kant när bandet är igång). Kartongen bäddades iordning till kattsäng så nu fyller den ut hela vardagsrummet ungefär:

 

När vi var vid veterinären sist så bad jag dem titta på Kings vampyrtand. De sa att den förmodligen måste tas bort men de ville ta den en annan gång för att inte stressa upp King. På måndagen på kvällen när jag skulle ge King sin medicin så lossnade ploppade tanden ur. Bara så där. Jag blev först väldigt chockad men King verkade inte det minsta ledsen. Det var inget blod eller var eller dylikt och i samband med att tanden ramlade ur så har King även slutat att smacka och slicka sig runt munnen som han gjort den senaste veckan eller så. Jag ringde veterinären och hon sa att det inte var någon fara med att tanden lossnat och att vi kunde titta på den på torsdagen när vi ändå skulle till veterinären och kolla lungorna.

På torsdagen ringde någon från veterinärerna och sa att Kings veterinär blivit sjuk så vi ska dit imorgon istället, så håll tummarna klockan 15:30.

Vi har köpt ett nytt barbord som är väldigt uppskattat av katterna (särskilt King):

 
Ny app:
 
TV:
 
King:
 
Millie:
 
 
Grannkatten:
 
Sweetie:
 
 

 

Hoppet är det sista som överger en...

Kategori: And they lived happily ever after

Det finns en grupp på facebook som heter Förlorade och upphittade katter på Gotland. I denna grupp har ett inlägg postats den 11 september 2012.
 
Jag postar alla kommentarer här då jag tycker det är så underbart med fairytales with happy endings så jag vill att ALLA ska få läsa.
 
 
Inlägget postat av Skrållans matte "Vår lilla Skrållan är ännu borta sedan den 1:a augusti. Försvann från Lothargatan på hällarna ovanför hamnen. Nån som sett/hört något?"
 
KE- Det är ännu varmt och gott ute, och massor med mat för en kisse. Ge inte upp hoppet! Vi fick igen vår Tissen efter mer än en månad!
den 11 september kl. 08:48
 
VE- Ska hålla utkik
den 11 september kl. 19:34
 
MS- Har delat.
den 14 september kl. 11:03 ·
 
Skrållans matte- Hon har inte halsband.
den 14 september kl. 20:58
 
MS- Jag har en vän som skrev på min sida ( jag delade ju din annons på min ) om en katt hon trodde kunde vara din.. Jag har kopierat det hon skrev :  Den 11 augusti hittade jag en överkörd katt vid wisborg jag gick ut med ett meddelande här på fb om att jag hittat den precis bredvid busskuren. Jag tror tyvärr det är den katten. Beklagar verkligen men den såg precis ut så. Jag hoppas innerligt att det inte är din misse :-(:-(
den 15 september kl. 12:18
Skrållans matte- Kan jag få hennes telefon nummer eller mailadress?
den 15 september kl. 15:08
 
MS- Har skickat dig ett pm.
den 16 september kl. 00:18 · Gilla
 
Skrållans matte Jag har varit och tittat vid buss-kuren vid Ica Wisborg men såg inte till Skrållan men det är ju 4 veckor sedan K såg katten där. och eftersom hon var så säker på att det var hon så utgår vi ifrån att det var hon Kommer att sakna henne. : (
den 16 september kl. 20:27
 
VE- <3<3
den 16 september kl. 20:29
 
AL- Usch vad tråkigt!
den 16 september kl. 20:47
 
CO- Vad ledsamt...
den 16 september kl. 20:48
 
Skrållans matte- Ja det är trist, Skrållan var min lilla kisse som bara tydde sig till mej. Gick efter mej hela tiden och så fort jag satt mej ner så la hon sej som en halsduk kring halsen. Så det är lite tomt utan henne!
den 16 september kl. 20:57
 
EJ-  :'(
den 16 september kl. 20:58
 
MS- :-(:-( så sorgligt ..
den 16 september kl. 21:13
 
KE- Fy så lessamt! <3
den 16 september kl. 21:43
 
BW- Tror inte det var Skrållan! Vet att en katt hittades där och man fann ägaren tämligen omgående. har för mig att den var grå och vit.  Kontakta MG på katthemmet, hon vet närmare besked.
den 16 september kl. 22:26
 
EJ-  Då håller vi tummarna att Skrållan dyker upp levande! :-):-)
den 16 september kl. 22:38
 
VE- Dåså, då är Skrållan någonstans runt på ön och längtar hem.Har du annonserat i tidningen?jag fick napp direkt så<3
 
den 17 september kl. 10:33
Skrållans matte- Aha, då fick jag nytt hopp igen. Ska ringa MG och kolla.  har inte satt in annons i tidningen men satt upp lapp på Ica Atterdags och lagt upp bilder här på FB. Men ska nog sätta in en annons också.
den 17 september kl. 16:40
 
VE- Jag fick svar trots att katten hade varit borta i en månads tid och de kunde peka ut exakt vart han passerat och så.
den 18 september kl. 20:12
 
ML- Maila katthemmet info oxå så sätter de in den på deras hemsida under saknade katter - det är gratis & finns där iaf 2 månader om jag inte minns helt fel .
den 23 september kl. 12:01
 
Skrållans matte- Redan gjort
den 23 september kl. 16:36
 
 
 
 
Skrållans matte- Skrållan återfunnen och hemma igen <3
onsdag kl. 14:22
 
 
 
AL- Underbart! Var hittade du henne?
onsdag kl. 14:30
 
VE- Vad härligt ; ) vart har hon hållit hus? Var hittade du henne?
onsdag kl. 14:37
 
Skrållans matte- En dam ringde och sa att hon trodde att hon hade Skrållan hos sig, hon bor på Öster och katten hade varit där från o till sedan början på augusti. Så jag äkte dit och tittade och visst var det hon! Så himla härligt att se henne igen! Hon var troligt vis på väg hem till Irisdalsgatan men "fastnade " där, hon fick ju mat och husrum!
onsdag kl. 14:53
 
CO-  Åh vad underbart♥ Hade damen sett din efterlysning någonstans? Jag är sååå glad för din skull, jag vet precis hur det känns att inte veta om katten lever eller inte...
onsdag kl. 14:57
 
Skrållans matte-"Damen" (kommer inte ihåg vad hon hette) hade sett Skrållan vid sitt hus första gången i början på augusti, och sedan har hon dykt upp då o då. Hon tyckte katten såg välmående ut så hon tänkte att det var någon i kvarteret som hade henne. Men hon var alltid så hungrig när hon kom, och till slut hade hon bott in sig hos henne. Hon rinde till katthemmet och fick mitt telnr. Ja det är så härligt att ha henne hemma igen, jag trodde hon var död.
onsdag kl. 15:04
 
EJ- HÄRLIGT!!!
onsdag kl. 15:15
 
ML- ♥
onsdag kl. 15:24
 
MF- Å vad härligt, med lyckliga slut!
för 22 timmar sedan via mobil
 
-----------------------------------------------------------------------------------------
.
  •  
     
    Tänk va, vilken lycka att återfå sin kisse efter tre månader.
     
    Här är ännu en solskenshistora. Detta har Katthemmet Kompis (som ligger några mil utanför Nybro i Småland) skrivit på sin facebooksida.
     
    "Det är med glädje som jag idag kan berätta att Roffe, som försvann från Stensövägen i mitten av augusti, har hittats.
    I flera månader har vi kunnat följa Jannie och Björns jakt på Roffe. I stort sett varje dag, i nästan tre månader, har de annonserat i Barometern och Östran. De har satt upp lappar i områdena där han försvann, medverkat i en artikel i Barometern om Roffes försvinnande, efterlyst honom via olika kattforum och hemsidor och de har pratat med folk i området. Det sista som övergav dem var hoppet. Det fanns inga tvivel - Roffe skulle hitta hem igen.
     
    Låt oss berätta hur han hittades.
     
    Jannie och Björn hade fått flera tips om att en katt som liknade Roffe hade varit synlig vid ett VVS-företag vid Stensö. I flera dagar la de ut mat, men varje gång var den uppäten. Men så igår kväll åkte de som vanligt till företaget och ropade och la fram mat. Sedan åkte de och letade på andra ställen som de fått tips på. Innan de skulle åka hem ville Jannie åka förbi VVS-företaget ytterligare en gång för att kolla om maten var uppäten.
    När hon kom fram såg hon en katt vid matskålen och när hon tände lampan såg hon att det var deras älskade Roffe!
     
    När Jannie ropade på honom svarade han med ett pip.
    Roffe har befunnit sig bara 200-300 meter från platsen där han försvann. Han har minskat kraftigt i vikt, men han spinner och kelar som vanligt. Jag har nog aldrig träffat kattägare som har varit så engagerade vid en katts försvinnande så som Jannie och Björn.
    I månader har vi mailat fram och tillbaka. Jag har gett råd och Jannie och tackat och hållit oss uppdaterade.
    Det är med tårar i ögonen som jag skriver denna text.
    Jag skulle vilja ge en stor kram till Jannie och Björn för deras härliga engagemang – och framförallt till Roffe. Vilken överlevare! Tusen tack till alla fantastiska människor som har hjälpt oss att dela alla efterlysningar. Roffe är ännu en gång ett bevis på att man aldrig ska ge upp när ens katt försvinner. Som kattägare finns det så mycket man kan göra.
    Jag avslutar med att citera Jannie: ”Folk säger att katter glömmer, men det gör de inte. Roffe kom så väl ihåg mig när han hörde min röst.”
     
    Ge aldrig upp! :)
    /Jenny"
     
    Roffe:
     
     
 
 

♥♥♥♥♥

Kategori: Kloka ord om katter

 
 
Så söt att det nästan värker i hjärtat:

V 44

Kategori: King & Millies vecko/månads-rapport

 

Förra veckan började sannerligen inte bra, inte för King iallafall. Eller det började redan veckan innan med att han verkade ha lite ont i halsen och han slickade sig runt munnen hela tiden. Under helgen blev det värre och han ville inte äta så mycket och så fort han ätit eller druckit lite grann började han hulka och host/nysa. På söndagskvällen började han få problem med andningen. Det lät riktigt hemskt. Hela natten lyssnade jag på honom när han andades för att inte missa eventuell försämring som innebar att vi borde ge oss iväg akut till veterinären. På måndagmorgonen (29 oktober) ringde jag veterinären i Roma, som jag hört väldigt mycket gott om, och de ville att vi skulle åka in redan till klockan 9:45.

Skönt, jag hade varit lite orolig att de inte skulle ta min oro på allvar och att vi skulle få en tid först längre fram i veckan. De frågade om King andades genom munnen, vilket han inte gjorde och det var tydligen ett gott tecken för katter gillar inte att andas genom munnen och gör det bara vanligtvis i nödfall.

Daniel lämnade jobbet så han var hemma till klockan 9. King anade oråd direkt och ville inte alls gå in i sin bur, men det ville däremot Millie:

 
Missnöjd kisse:

 

Vid 9:30 var vi framme vid veterinären ungefär. Hon som egentligen skulle ha tagit hand om King var tvungen att akut hoppa in på operation så vi fick vänta på en annan veterinär.

När vi fått komma in i ett rum började det med att de ville ta tempen på King, i rumpan... det var inte populärt för fem öre, men det visade att han inte hade någon feber iallafall. Efter detta rakades pälsen bort på Kings högra framben och så tog de lite blod och gjorde några tester:

Efter detta bar de iväg King för att röntga honom, då fick jag och Daniel inte följa med. Tack och lov så gick det snabbt. Veterinären kunde konstatera att King hade lunginflammation. Usch. Han äter nu två mediciner.

Veterinären ordinerade att King skulle vara inne några dagar in på medicinkuren då det tydligen inte är helt ovanligt att katter drar iväg om de får chansen när de tvingas i medicin. Så fort vi kom hem från veterinären gick King raka vägen fram till altandörren och ville ut, så klart, men jag höll honom inne fem dagar:

 
Efter veterinärsbesöket, bilderna är kassa pga att min mobilkamera inte riktigt klarar av att ta foton med blixt:

Det är inte det lättaste att få i King medicinen, särskilt inte Vetrimoxinen som är tjock som tandkräm. Han hatar det verkligen, Millie å andra sidan missar inga chanser att försöka få smaka på denna. Det hade varit betydligt lättare att få i henne det. Bara att sträcka fram medicinen så sköter hon resten. Jaja. King har varit sur och tvär efter varje dos med medicin och undviker mig. Jag fick knappt klappa honom de första dagarna.

Inte nog med att jag tvingat i honom mediciner så har han inte fått gå ut på några dagar. Först på torsdagen kom King in och la sig på sin favoritplats, nämligen fönstret i sovrummet, igen. De andra dagarna har han sovit nere någonstans på nätterna. Det hör INTE till vanligheterna att King sover någon annanstans än just i sovrummet. På torsdagen sov han iallafall med oss igen OCH spann till och med. Det var härligt att höra. På fredagen JAMADE han igen för första gången på över en vecka, sen han fick ont i halsen och tappade rösten. Det var nästan än mer härligt att höra. King är en väldigt pratglad kisse i normala fall så det har varit jättekonstigt att inte höra honom jama. På fredagen fick King gå ut igen för första gången sen i söndags. Då blev han glad må ni tro. Han var ute två kortare stunder. Inte nog med det så lät jag Millie gå ut själv för första gången, innan har hon bara varit ute i min famn. Hon verkade tycka det var väldigt intressant ute och hon är mycket nyfiken på allt. Hon höll sig bara på vår lilla gård och jag hade altandörren öppen hela tiden och höll lite koll. King hjälpte till och höll koll på henne han med. Efter ca 15 minuter lurade jag in henne igen. Hon kommer få vara ute kortare stunder nu i början.

 
Sedan King fått börja gå ut igen är han lite mindre sur på mig iallafall. Han kommer fram och vill ha gos och spinner och pratar. Det är bara direkt efter medicinkuren som han undviker mig. Ena kuren är nu färdig, den skulle han ha en dos per dag i fem dagar (Metacam). Den andra är det några dagar kvar av, den ska han ha två gånger per dag i 10 dagar. Givetvis är det den medicin han avskyr mest som är den långa kuren. Det ska bli så skönt när kuren är klar.
 
Denna lilla korg fick Millie med sig när hon flyttade in. Hon har inte använt den sen hon flyttade hit, men King brukar försöka trycka sig ner i den med jämna mellanrum. Det går så där, han är några storlekar för stor =)
 

Tidigare i veckan sov King uppe på extratäcket som ligger på golvet nedanför min säng. Plötsligt kom Millie trippandes  och King började morra lågt, lagom lågt för att markera att "jag sover, Millie, don´t you dare pick a fight right now...".  King är ju sannerligen inte den som tar till morrandet i första rappet vanligtvis. Men sen Millie flyttade in har jag hört honom morra dovt ett antal gånger... när han verkligen inte orkar busa:

Mr D fann mina småbebisar sovandes i samma kartong en morgon:

När King kommer in brukar Millie bli så himla glad att hon bokstavligen slänger sig över honom. I veckan när hon gjorde detta lyckades hon slänga sig så hon hamnade med sina framtassar på ena sidan av honom och baktassarna på andra sidan. Och så låg hon så och åkte snålskjuts från vardagsrummet till köket medans King såg måttligt missnöjd ut.

Lite foton från i veckan:

 
Långtass:
Fortfarande tv-beroende:
 
Sover i samma garderob:
 
Millie envisas med att ta tag i vattenskålen och dra i den häftigt så vattnet skvalpar ur och så lapar hon i sig från golvet istället. It´s the best way to drink. Det går även bra att stoppa ner tassen i skålen och skaka lite och sen lapa i sig vattnet från tassen. Jag måste se om jag hittar en tyngre vattenskål som inte går att dra omkring så lätt. Det är oftast blött på köksgolvet:
 
Matskålen dras också omkring. Så här kan det se ut när man kommer hem från jobbet:
 
Det är tufft att vara en liten mus i vårat hus:
 
Lika tufft som att vara en lampa ungefär:
 
 
Tröttisar:
 
 

 King mår mycket bättre nu förresten. På torsdag är det återbesök till veterinären som gäller för att kolla hur lungorna ser ut nu.