linasskatter.blogg.se

Kattungarna var jätteduktiga alla fyra. De jamade inte ens på väg ut i bilen eller under resan, trots att de aldrig varit utomhus förut. Jag lyfte in alla kattungar i samma bur. Jag har en stor bur så de fick plats utan problem men Jisses vad tungt det var att bära. 

Här är dom i hallen. 

 

Pixel fick äntligen möjlighet att spana in kattungarna - på behörigt avstånd och med en dörr emellan. 

Vi fick vänta i ett rum ca 10 minuter i väntan på vaccinering och kattungarna hann nicka till under tiden, så de tog det hela med ro. Vaccineringen gick också utan problem, bara ett endaste litet fräs från Luna. Mamma Festis däremot var helt förtvivlad när vi begav oss iväg, hu vad hon skrek hjärtskärande i sitt rum. 

Tjejen i receptionen liksom tjejen som gav vaccinet tyckte att kattungarna var helt bedårande. Hon i receptionen följde till och med med in i rummet och frågade om hon fick ta ett foto av kattungarna. Inte för att skryta men de är verkligen något extra ❤️ 

Mamman blev så glad när vi kom hem igen och än mer glad blev hon när hon såg att jag ställt fram tonfisk och Royal canin kitten mousse. Det sistnämnda är verkligen populärt. Jag fjäskade lite extra för att slippa bli biten och planen höll *puh*. 

I morse när jag var inne vid kattfamiljen första gången så följde Festis efter mig hack i häl precis som hon brukar men av någon anledning så försökte hon plötsligt riva mig på foten. För mig kändes det helt "out of the blue", men det finns så klart en anledning även om jag inte kan sätta fingret på det. Det enda som var annorlunda i morse var att deras matfat var helt uppätna (mjukmaten alltså), vilket det aldrig annars är på morgonkvisten då jag ger ordentligt med mat sista gången jag är uppe på kvällen så det ska räcka hela natten. Kanske var hon lite matarg helt enkelt? Hon är fortfarande stressad över matsituationen trots att de alltid har fri tillgång till minst två sorters torrfoder (även om mamman äter torrfoder så är det mjukmat hon föredrar) och trots att jag ser till att de har fri tillgång till mjukmat, då ju kattungarna ännu växer och behöver mycket mat och då mamman blir så stressad av att inte ha tillgång till mjukmat hela tiden. 

Det är så himla svårt att få in mamman i rummet igen när jag väl öppnat dörren (det går inte att komma in utan att hon lyckas smita ut) så på morgonen när jag har tidspress så brukar jag bara rensa backarna och städa det värsta och för att lyckas få in mamman i rummet igen efter städet så ställer jag fram maten allra sist, för då kommer hon farandes utan problem. Kanske det var den här matstressen och att all mjukmat varit slut ett tag och att jag inte ställde fram frukost direkt utan först städade som triggade något i henne. Att hon är livrädd för att maten plötsligt inte ska dyka upp med jämna mellanrum har jag full förståelse. Hon har levt ute i två års tid och vet nog tyvärr alltför väl hur det känns när kroppen skriker av hunger 💔 

Här är dagens frukostbild