Alltså Doris... jag kan inte förklara i ord hur mycket jag älskar denna blyga själ. I söndags när jag var och gav katterna frukost la jag mig i soffan och lyckades leka upp henne i min famn. Jag får inte klappa henne än (förutom korta klappar som jag
lurar till mig samtidigt som jag leker med henne), men vem vet... kanske hon är klappbar imorgon. Jag kan knappt vänta till den dag jag får känna hur hon känns, är hon lika mjuk som brorsan Sickan månntro?
Stucked between two cuties, varje crazy cat ladys dröm :)
Cooling
Och så lite foton av Sötnos
