linasskatter.blogg.se

2013-02-24 16:29:00

Nikon

Kategori: King & Millies vecko/månads-rapport

Här är lite foton från min nya kamera. (Som du väntat, right Sara)? =P

Jag behöver verkligen köpa till ett objektiv med bättre zoommöjligheter:

Nya soffor och ny filt med tassar:

2013-02-24 15:53:00

Ett inlägg fullt med bilder

Kategori: King & Millies vecko/månads-rapport

Börjar med lite katter som inte är King eller Millie.

Här har vi Agnes och Viktor som är Maddelutts katter:

Här är en katt som var på besök för ett tag sen. King står och spanar ut på henne/honom:

Cleo (den svarta) och Nelly (Nellie?) två Buttlekatter:

Felice, som jag och Mina på katthemmets fältgrupp fångade in i början av året (eller slutet av förra året). Felice bor för närvarande vid Mina och gör sakta men säkert små framsteg. Häromdagen fick Mina klappa henne:

Amadeus, som fångades in på samma ställe som Felice som även han bor hemma vid Mina numera. Amadeus är sannerligen en speciell katt med mycket personlighet. Jag föll pladask för honom redan första gången jag gav honom mat, långt innan han blev infångad. Amadeus lät sig alltid klappas och pratade gärna med en. Det var alltid lika svårt att lämna honom där på parkeringen där han "bodde":

Och här kommer mina älsklingar

Så här såg det ut när jag kom ut i köket en dag. Ena katten på diskbänken och den andra på bordet:

Fönstret är ett populärt ställe:

Är man trött så är man. Varför bemöda sig med att hitta en schysst sovplats när man lika gärna kan lägga sig ner där man befinner sig när tröttheten slår till:

I badrummet:

GODSAKER

Millie uppskattade semmeldagen:

Och båda uppskattade makrill i tomatsås:

Mys i sängen:

Närsynt kisse:

King älskar att dricka vatten ur precis vad som helst, bara inte sin vattenskål:

Millie leker med husse:

Millie och King leker:

Funny pictures:

Blandade foton:

2013-02-24 13:28:35

Veterinärsbesök

Kategori: Allmänt

Besöket vid veterinären för några veckor sedan gick bra. Jag gillar verkligen veterinärerna i Roma. Millie blev id-märkt och kastrerad, vilket katthemmet stod för då det ingår i priset när man köper en kattunge från dem.

King fick sina lungor undersökta samt en ordentlig genomgång av tänderna, främst roten av den tand han tappat.

När vi kom hem var båda katterna groggy och nyväckta. Då båda envisades med att försöka vingla sig uppför trappan, vilket inte skulle sluta väl då båda ramlade omkull ungefär vartannat steg de tog, så beslutade jag att ha dem inne i vardagsrummet med mig. Jag märkte dock snabbt att inte heller detta var ett alternativ då King envisades med att morra och vara sur på Millie trots att hon bara satt/låg en bit bort och svajade. Då King brukar vilja vara ifred när han varit vid veterinären och även vill ha det mörkt, svalt och tyst så fick han vara i stora badrummet som jag snabbt inredde lite extra sovplatser på utöver de som han redan har där.

Sedan fick han vara där själv hela natten medan Millie och jag var i vardagsrummet. Jag antog att Millie, liksom King, skulle hålla sig undan mig tills hon blivit klar i knoppen igen. King har ett behov av att få vara sur på sin dryga matte när hon tvingat honom till doktorn vilket jag har full förståelse för även om jag tycker att det är ganska jobbigt. Tack och lov surar han sällan länge.

Millie hade däremot inga planer på att sura. Jag märkte att Millie ville komma upp till mig i soffan där jag bäddat ner mig, men jag vågade verkligen inte lyfta henne pga stygnen på magen.

Då hon var så pass groggy lyckades hon inte hoppa upp på vanligt sätt, när hon försökte lyckades hon bara ställa sig på bakbenen och köra in klorna på framtassarna i soffan sen stod hon där på bakbenen. Tur att hon är rådig, min lilla gumma, och direkt insåg att hon kunde dra sig upp. Hon klättrade alltså helt sonika upp med framtassarnas klor. Ungefär som människor tar sig upp för branta berg, antar jag. Eller med isdubbar när man ska ta sig upp ur isvakar. (Inte fullt lika dramatiskt dock).

Sen vinglade hon bort till mig och la sig till rätta på min mage och där blev hon liggande. Nån gång mitt i natten vaknade jag av att Millie kvicknat till tillräckligt mycket för att kunna sprätta loss ordentligt i kattbacken. Det var sand överallt dagen därpå =)

Dagen efter var både Millie och King som vanligt igen, King var bara lite extra pratsugen efter sin ensamma natt i badrummet.

Tisdagen den 19e februari 2013 var vi vid veterinären igen med King. Hans andning har inte låtit helt bra de senaste veckorna. Det har låtit som det varit tungt för honom att andas. Än en gång fick King röntgas, jag var med i rummet och höll i honom. Det är inte populärt men det går så snabbt så King hinner knappt bli sur. Det visade sig att det fanns astmaliknande symptom så King fick en kortisonspruta, som han kommer ta var 3-5e månad för att slippa den tunga andningen. Förändringen märktes direkt och nu låter andningen som innan allt elände började.

Älskade, fina King: